You can not select more than 25 topics
Topics must start with a letter or number, can include dashes ('-') and can be up to 35 characters long.
599 lines
20 KiB
599 lines
20 KiB
13 years ago
|
<chapter id="getting-started">
|
||
|
<title
|
||
|
>Komma igång </title>
|
||
|
|
||
|
<epigraph>
|
||
|
<attribution
|
||
|
>Hjälp för en av de svåraste gåtorna i <quote
|
||
|
>Den sjunde gästen</quote
|
||
|
></attribution>
|
||
|
<para
|
||
|
>Using only what you see, can you get from A to B?</para>
|
||
|
</epigraph>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Hittills kanske du tycker att &kde; inte är mycket mer än ytterligare en fönsterhanterare. Slappna av, och läs det här kapitlet, så introducerar vi dig några funktioner som visar dig att &kde; är mycket mer än bara en fönsterhanterare: det är en fullständig skrivbordsmiljö.</para>
|
||
|
|
||
|
<sect1 id="editing-files">
|
||
|
<title
|
||
|
>Redigera filer </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Eftersom du inte bara har &kde;-program installerade på ditt system, känner du förmodligen till röran med att redigera konfigurationsfiler med <abbrev
|
||
|
>ASCII</abbrev
|
||
|
>-text. Men i själva verket finns det många andra sorters filer som behöver redigeras på det här sättet. Till exempel skrevs den ursprungliga engelska &XML;-koden till det här dokumentet med <abbrev
|
||
|
>ASCII</abbrev
|
||
|
>-text, liksom källkoden för &kde;-programmen själva. Vi kommer nu att visa dig hur du kan använda <application
|
||
|
>Texteditor</application
|
||
|
>-verktyget i &kde; för att redigera <abbrev
|
||
|
>ASCII</abbrev
|
||
|
>-filer själv. </para>
|
||
|
|
||
|
<sect2 id="the-filemanager-screen">
|
||
|
<title
|
||
|
>Öppna ett fönster som innehåller din hemkatalog </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Klicka på <guibutton
|
||
|
>starta program</guibutton
|
||
|
> och välj <guimenuitem
|
||
|
>Hem (Personliga filer)</guimenuitem
|
||
|
>. Ett fönster som visar innehållet i din hemkatalog dyker upp. För att se en mer detaljerad listning på filer i din hemkatalog, välj <guimenuitem
|
||
|
>Visa gömda filer</guimenuitem
|
||
|
> i menyn <guimenu
|
||
|
>Visa</guimenu
|
||
|
>.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Till vänster i fönstret, ska en trädvy av din filsystemstruktur visas, medan på höger sida kan du se ikoner för alla filer i din hemkatalog, inklusive alla <quote
|
||
|
>gömda filer</quote
|
||
|
> — filer eller kataloger som börjar med en punkt. </para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Filhanterarens fönster </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Vi har försökt göra filhanteraren så enkel som möjligt att använda, och om du känner till andra fönsterhanterare (inklusive de som finns inbyggda i andra operativsystem) med integrerad filhantering, är många av de följande begreppen säkert redan bekanta:</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Längst upp finns menyn <guimenu
|
||
|
>Plats</guimenu
|
||
|
> som innehåller funktioner för att öppna och stänga filhanterarens fönster. Du kan också skriva ut det aktuella innehållet.</para>
|
||
|
|
||
|
<note
|
||
|
><para
|
||
|
>Vill du besöka en plats på Internet? Välj bara <menuchoice
|
||
|
><guimenu
|
||
|
>Plats</guimenu
|
||
|
><guimenuitem
|
||
|
>Öppna plats</guimenuitem
|
||
|
></menuchoice
|
||
|
> (eller tryck <keycombo
|
||
|
><keycap
|
||
|
>&Ctrl;</keycap
|
||
|
><keycap
|
||
|
>O</keycap
|
||
|
></keycombo
|
||
|
>) och skriv in en webbadress.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Det enklaste sättet är nog att skriva in adressen som du vill gå till i själva platsraden.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Om du till exempel vill besöka &kde;:s hemsida, skriv då in <userinput
|
||
|
>http://www.kde.org</userinput
|
||
|
>. Du kan också snabbt hantera filer via &FTP; på det här sättet. &kde; är <quote
|
||
|
>Internetredo</quote
|
||
|
>, vilket betyder att du inte bara kan ladda och spara filer på din lokala hårddisk, utan också på fjärrservrar för &FTP; och andra fjärrservrar där du också har skrivbehörigheter. &kde; skiljer inte på lokala filsystem och fjärrsystem, i motsats till andra operativsystem och skrivbord.</para>
|
||
|
</note>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Menyn <guimenu
|
||
|
>Redigera</guimenu
|
||
|
> erbjuder funktioner för att välja, kopiera och flytta filer. Vi kommer att använda dem senare. Eftersom du redan har använt menyn <guimenu
|
||
|
>Visa</guimenu
|
||
|
>, har du säkert redan märkt att du kan visa innehållet på många olika sätt. Lek en stund och se vad som händer.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Du kommer utan tvekan tycka att <guimenu
|
||
|
>Bokmärken</guimenu
|
||
|
> är verkligt användbar: Nu kan du komma ihåg praktiskt taget varje länk, vare sig den är till den lokala maskinen eller någonstans på Internet. &kde;:s nätverkstransparens fungerar åt båda hållen, och låter dig behandla filer och kataloger på hårddisken som om de vore Internet-bokmärken.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Menyn <guimenu
|
||
|
>Verktyg</guimenu
|
||
|
> hjälper dig hitta de ökända filer som du lagt någonstans men inte längre kommer ihåg var.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Navigera genom kataloger </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Nu väljer vi en konfigurationsfil och redigerar den. Först måste vi byta katalog i filhanteraren.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>&konqueror; startas med din hemkatalog längst upp i <quote
|
||
|
>trädet</quote
|
||
|
>. För de flesta vardagsändamål, är det där du troligen arbetar, så det är ett praktiskt normalvärde. Ibland måste du i alla fall se en större bild, så resten av filsystemet är inte långt borta.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Du kan snabbt visa <filename class="directory"
|
||
|
>/</filename
|
||
|
> eller <quote
|
||
|
>rotkatalogen</quote
|
||
|
> på flera sätt: klicka på den lilla <guiicon
|
||
|
>katalogikonen</guiicon
|
||
|
> intill navigationspanelen för att byta till hela filsystemets träd, använd <guiicon
|
||
|
>Uppåtpilen</guiicon
|
||
|
> i verktygsraden ovanför för att gå längst upp i filsystemet i högerrutan, eller skriv in <userinput
|
||
|
>/</userinput
|
||
|
> i platsraden.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>För syftet med den här guiden, tryck på den lilla blåa katalogikonen intill navigationspanelen, så att panelen byter till att visa hela filsystemet. Observera att en del av trädet är expanderat, och din hemkatalog är fortfarande vald. Nu kan du se hur din hemkatalog passar in i hela hierarkin, och filerna i din hemkatalog syns fortfarande i högra rutan.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Nu tar vi en av dina konfigurationsfiler och redigerar den. Först måste vi byta katalog i filhanteraren. Rulla neråt i trädvyn till vänster i fönstret tills du hittar katalogen <filename
|
||
|
>/etc</filename
|
||
|
>. Dubbelklicka på <filename
|
||
|
>etc</filename
|
||
|
>. Du kommer då att se en lista med filer i det högra fönstret.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2 id="opening-a-file">
|
||
|
<title
|
||
|
>Öppna en fil </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Vissa av filerna som syns här är i det inre av operativsystemet, så för att göra bestående ändringar i dem, måste du vara <systemitem class="username"
|
||
|
>root</systemitem
|
||
|
> eller systemadministratör. Vi ska öva med en fil som inte gör någon skada om ett misstag begås, som heter <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
>.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Rulla nedåt tills du hittar filen <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
> och klicka på den med <mousebutton
|
||
|
>höger</mousebutton
|
||
|
> musknapp. I den <guimenu
|
||
|
>sammanhangsberoende menyn</guimenu
|
||
|
>, välj <guimenuitem
|
||
|
>Öppna med</guimenuitem
|
||
|
>. En ny meny dyker upp. Välj <application
|
||
|
>Texteditor</application
|
||
|
>. Voila!</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Det finns många sätt att öppna en fil, och det här är bara ett av dem. <application
|
||
|
>Texteditor</application
|
||
|
> är en editor med ett enkelt, och troligen bekant gränssnitt. Du skulle också ha kunnat navigera genom ett litet träd under dialogrutan i delen med <guilabel
|
||
|
>Editorer</guilabel
|
||
|
>, och valt en annan editor, eller dubbelklickat på filen för att öppna den i den förvalda editorn.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Under tiden har filen <filename
|
||
|
>/etc/motd</filename
|
||
|
> öppnats i <application
|
||
|
>Texteditor</application
|
||
|
>, och vi är klara att redigera.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Editorskärmen </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Ju mer du arbetar med &kde;, ju mer märker du att de flesta fönster och program har samma utseende och känsla. Menyn <guimenu
|
||
|
>Arkiv</guimenu
|
||
|
> i <application
|
||
|
>Texteditor</application
|
||
|
> är ett utmärkt exempel på detta. Nästan alla andra &kde;-program har samma meny, som gör att du kan skapa nya filer, öppna befintliga filer från ditt lokala filsystem eller (snart tillgängligt) från nätet, spara dem (snart också på nätet), skriva ut eller e-posta till någon annan.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Menyn <guimenu
|
||
|
>Redigera</guimenu
|
||
|
> finns också i de flesta &kde;-program, och gör att du kan klippa och klistra information mellan olika program. Du kan också söka eller ersätta text. Genom att använda menyn <guimenu
|
||
|
>Inställningar</guimenu
|
||
|
> kan du anpassa texteditorn på många olika sätt. Du kan till exempel öka teckenstorleken för att passa din bildskärms upplösning — och dina ögon. Precis som i alla andra &kde;-program finns det förstås en <guimenu
|
||
|
>hjälp</guimenu
|
||
|
>meny, som direkt ger dig hjälp närhelst du behöver. </para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Använda editorn </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>De flesta <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
>-filer innehåller onödigheter som <quote
|
||
|
>Glöm inte att säkerhetskopiera dina data</quote
|
||
|
> eller <quote
|
||
|
>Stör inte systemadministratören</quote
|
||
|
>. Tråkigt! Låt oss ändra texten så att användare som loggar in får verkligt viktig information. Du kan leta dig igenom texten med piltangenterna, och markera delar av texten med <keycombo
|
||
|
><keycap
|
||
|
>Skift</keycap
|
||
|
> <keycap
|
||
|
>piltangent</keycap
|
||
|
> </keycombo
|
||
|
> eller genom att använda musen med <mousebutton
|
||
|
>vänster</mousebutton
|
||
|
> musknapp nere. Använd menyn <guimenu
|
||
|
>Redigera</guimenu
|
||
|
> för att klippa och klistra text. Skriv in vad du vill, eller använd följande (utmärkta) exempel: </para>
|
||
|
|
||
|
<screen
|
||
|
><userinput
|
||
|
>Välkommen!
|
||
|
|
||
|
Den här maskinen har nu KDE installerat, som ger dig tillgång till ett
|
||
|
utmärkt, lättanvänt gränssnitt med enhetligt utseende och känsla
|
||
|
för alla dina program. För mer information om hur du får KDE att användas
|
||
|
under ditt konto, skicka e-post till din systemadministratör.</userinput
|
||
|
></screen>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2 id="saving-files">
|
||
|
<title
|
||
|
>Spara ditt arbete </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Nu när du har ändrat filen <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
>, är det dags att spara filen, och låta ändringarna få effekt. För att göra detta kan du antingen använda menyn <guimenu
|
||
|
>Arkiv</guimenu
|
||
|
>, eller så kan du använda ikonen <guiicon
|
||
|
>Spara</guiicon
|
||
|
> i verktygsraden.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Nu slår det oss: man måste ha <systemitem class="username"
|
||
|
>root</systemitem
|
||
|
>-behörighet för att spara ändringarna i den här filen. &kde; hanterar detta genom att fråga efter <systemitem class="username"
|
||
|
>root</systemitem
|
||
|
>-lösenordet.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Du vill troligen inte spara filen i verkligheten, så du kan trycka på <guibutton
|
||
|
>Avbryt</guibutton
|
||
|
> i lösenordsdialogrutan, och <guibutton
|
||
|
>Avbryt</guibutton
|
||
|
> en gång till i dialogrutan för att spara.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Till slut, avsluta ditt arbete genom att stänga texteditorns och filhanterarens fönster. Du kan göra detta genom att klicka på <guibutton
|
||
|
>X</guibutton
|
||
|
>-knappen överst till vänster i fönstren, genom att använda fönstermenyn i namnlisten eller genom att välja <menuchoice
|
||
|
><guimenu
|
||
|
>Arkiv</guimenu
|
||
|
> <guimenuitem
|
||
|
>Avsluta</guimenuitem
|
||
|
></menuchoice
|
||
|
>. Enkelt och elegant, inte sant? </para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2 id="creating-new-files">
|
||
|
<title
|
||
|
>Skapa nya filer</title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Som med allt annat i &kde;, finns det flera olika sätt att skapa en ny fil. Du skulle kunna öppna filhanteraren, <mousebutton
|
||
|
>höger</mousebutton
|
||
|
>klicka på ett tomt utrymme i en katalog som tillhör dig, och välja <menuchoice
|
||
|
><guisubmenu
|
||
|
>Skapa ny</guisubmenu
|
||
|
> <guimenuitem
|
||
|
>Textfil...</guimenuitem
|
||
|
></menuchoice
|
||
|
>. En ny tom fil dyker upp, som du kan öppna precis som vilken annan fil som helst. Du kan till och med göra detta på skrivbordet självt.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Oftare så är du redan inne i ett program och vill börja med en ny fil. De flesta &kde;-program erbjuder menyvalet <menuchoice
|
||
|
><guimenu
|
||
|
>Arkiv</guimenu
|
||
|
><guimenuitem
|
||
|
>Ny</guimenuitem
|
||
|
></menuchoice
|
||
|
>, och en ikon på verktygsraden som komplement. Ett nytt tomt dokument visas, som du omedelbart kan börja arbeta med.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Båda dessa sätt har fördelar, så använd det som är mest praktiskt vid tillfället.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
</sect1>
|
||
|
|
||
|
<sect1 id="moving-files-with-drag-and-drop">
|
||
|
<title
|
||
|
>Flytta filer med drag och släpp </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Som du såg i förra avsnittet, är det lätt som en plätt att arbeta med filer. Men hela affären med att kopiera och klistra in kan bli irriterande när du vill kopiera och flytta filer. Ta det lugnt, en procedur som kallas <quote
|
||
|
>dra och släpp</quote
|
||
|
> låter dig kopiera och flytta filer ännu snabbare och lättare. </para>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Öppna två filhanterarfönster </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Innan du kan börja måste du öppna två filhanterarfönster. Det enklaste sättet att öppna ett nytt fönster är att klicka på kugghjulet till höger i verktygsraden. Om du inte ser trädvyn i det nya fönstret, aktivera den (<menuchoice
|
||
|
><guimenu
|
||
|
>Fönster</guimenu
|
||
|
> <guimenuitem
|
||
|
>Visa Navigeringspanel</guimenuitem
|
||
|
> </menuchoice
|
||
|
> eller tryck på <keycap
|
||
|
>F9</keycap
|
||
|
>).</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Dra en fil från ett fönster till ett annat </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>I det första fönstret, öppna katalogen <filename
|
||
|
>/etc</filename
|
||
|
> och rulla neråt tills du ser filen <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
> som vi ändrade i förra avsnittet.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Öppna din hemkatalog i det andra fönstret.</para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Klicka på filen <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
>. Håll nere den <mousebutton
|
||
|
>vänstra</mousebutton
|
||
|
> musknappen och dra din fil till din hemkatalog. Släpp <mousebutton
|
||
|
>vänstra</mousebutton
|
||
|
> musknappen (det här kallas att <emphasis
|
||
|
>släppa</emphasis
|
||
|
> filen). Du får tre alternativ att välja på: <guimenuitem
|
||
|
>Kopiera hit</guimenuitem
|
||
|
>, <guimenuitem
|
||
|
>Flytta hit</guimenuitem
|
||
|
> och <guimenuitem
|
||
|
>Länka hit</guimenuitem
|
||
|
>. <guimenuitem
|
||
|
>Länka hit</guimenuitem
|
||
|
> skapar en symbolisk länk till filen, medan <guimenuitem
|
||
|
>Kopiera hit</guimenuitem
|
||
|
> och <guimenuitem
|
||
|
>Flytta hit</guimenuitem
|
||
|
> gör precis vad de säger. Välj <guimenuitem
|
||
|
>Kopiera hit</guimenuitem
|
||
|
>. Du bör nu ha en kopia av filen <filename
|
||
|
>motd</filename
|
||
|
> i din hemkatalog. </para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
</sect1>
|
||
|
|
||
|
<sect1 id="using-command-line-and-terminals">
|
||
|
<title
|
||
|
>Använda kommandoraden och terminaler </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Hittills har du bara arbetat med verktygen och programmen som &kde; tillhandahåller. Utan tvekan vill du också använda andra &UNIX;-program. Det finns två sätt att köra dem: snabbkommandoraden och terminalen.</para>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Snabbkommandoraden </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Ett litet fönster där du kan skriva in ett kommando dyker upp när du trycker <keycombo
|
||
|
><keycap
|
||
|
>Alt</keycap
|
||
|
> <keycap
|
||
|
>F2</keycap
|
||
|
></keycombo
|
||
|
>. Observera att du inte kommer att se någon textutmatning från ett program som startas på det här sättet! Den här metoden rekommenderas bara för att starta &X-Window; program eller för att köra verktyg där du inte behöver se eller skriva in något. Du behöver fortfarande använda terminalen för andra program.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>&UNIX; terminalemulator </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Välj <menuchoice
|
||
|
><guisubmenu
|
||
|
>System</guisubmenu
|
||
|
> <guimenuitem
|
||
|
>Terminal</guimenuitem
|
||
|
> </menuchoice
|
||
|
> i programmenyn. Ett terminalfönster öppnas. Du kan använda vanliga &UNIX;-kommandon här: <command
|
||
|
>ls</command
|
||
|
>, <command
|
||
|
>cat</command
|
||
|
>, <command
|
||
|
>less</command
|
||
|
> och så vidare. Med inställningsmenyn kan du anpassa terminalen för att passa dina behov. </para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
</sect1>
|
||
|
|
||
|
<sect1 id="finding-your-lost-files">
|
||
|
<title
|
||
|
>Hitta dina förlorade filer </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Alla har säkert stött på följande problem: Du startar <command
|
||
|
>ftp</command
|
||
|
>, loggar in på en utmärkt plats, som ftp.kde.org, och börjar ladda hem filer. Det är sent på kvällen och du stänger av datorn efter att ha avslutat överföringen. Nästa morgon sitter du vid tangentbordet igen och börjar fundera på vilken katalog du använde för filerna som du nyss överförde. Med &kde;:s verktyg &kfind; hittar du de förlorade filerna i en handvändning.</para>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Starta Filsökning</title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Att starta <application
|
||
|
>Filsökning</application
|
||
|
> är enkelt: Välj <guimenuitem
|
||
|
>Filsökning</guimenuitem
|
||
|
> i <guimenu
|
||
|
>Starta program</guimenu
|
||
|
>. <application
|
||
|
>Filsökning</application
|
||
|
> använder ett gränssnitt som du nog inte sett tidigare: registerflikar. När <application
|
||
|
>Filsökning</application
|
||
|
> starter, ser du att <guilabel
|
||
|
>Namn och plats</guilabel
|
||
|
> är valt. När du klickar på <guilabel
|
||
|
>Datumintervall</guilabel
|
||
|
>, ändras flikens innehåll. Eftersom du aldrig har gjort en sökning tidigare, är de flesta ikoner i verktygsraden och menyvalen avstängda. Nu kommer vi att ändra på detta.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2>
|
||
|
<title
|
||
|
>Söka efter en fil genom att veta delar av dess namn </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Det är lätt att söka om du kan en del av filnamnet. Välj fliken <guilabel
|
||
|
>Namn/plats</guilabel
|
||
|
>, och skriv in filnamnet. Jokertecken kan användas om det behövs. För att prova, skriv in <userinput
|
||
|
>*.tar.gz</userinput
|
||
|
>. Normalt börjar sökningen i din hemkatalog, men du kan välja vilken startkatalog som helst genom att klicka på <guilabel
|
||
|
>Sök i</guilabel
|
||
|
> eller <guibutton
|
||
|
>Bläddra...</guibutton
|
||
|
>. Tryck på knappen <guibutton
|
||
|
>Sök</guibutton
|
||
|
> för att börja söka. Efter en liten stund visas en lista med filer i resultatfönstret. Om de inte visas, började du söka i fel katalog, stavade filnamnet fel eller så finns det inga filer som slutar med <filename
|
||
|
>.tar.gz</filename
|
||
|
> på datorn.</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
|
||
|
<sect2 id="finding-with-complex-criteria">
|
||
|
<title
|
||
|
>Söka efter en fil med mer komplexa sökvillkor </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Det finns många kategorier du kan använda för att precisera din sökning. <emphasis
|
||
|
>Ju mer du vet om en fil, desto större är chansen att du hittar den</emphasis
|
||
|
>.</para>
|
||
|
|
||
|
<variablelist>
|
||
|
<varlistentry>
|
||
|
<term
|
||
|
><guilabel
|
||
|
>Datumintervall</guilabel
|
||
|
></term>
|
||
|
<listitem>
|
||
|
<para
|
||
|
>Här kan du ange att du bara vill se efter filer vars senaste ändring ägt rum inom ett givet tidsintervall. Du kan också ange att du bara vill se filer vars senaste ändring ägde rum för ett visst antal månader eller dagar sedan.</para>
|
||
|
</listitem>
|
||
|
</varlistentry>
|
||
|
<varlistentry>
|
||
|
<term
|
||
|
><guilabel
|
||
|
>Filtyp</guilabel
|
||
|
> under fliken <guilabel
|
||
|
>Innehåll</guilabel
|
||
|
>.</term>
|
||
|
<listitem
|
||
|
><para
|
||
|
>Om du vet att filen var av en särskild typ (<abbrev
|
||
|
>t.ex.</abbrev
|
||
|
>, ett tar/gzip arkiv eller en jpeg bild), kan du begära att <application
|
||
|
>Filsökning</application
|
||
|
> bara ska söka efter filer av den här typen.</para
|
||
|
></listitem>
|
||
|
</varlistentry>
|
||
|
<varlistentry>
|
||
|
<term
|
||
|
><guilabel
|
||
|
>Innehållande text</guilabel
|
||
|
> under fliken <guilabel
|
||
|
>Avancerat</guilabel
|
||
|
></term>
|
||
|
<listitem>
|
||
|
<para
|
||
|
>Du kan ange en text som filen måste innehålla. </para>
|
||
|
</listitem>
|
||
|
</varlistentry>
|
||
|
<varlistentry>
|
||
|
<term
|
||
|
><guilabel
|
||
|
>Filstorleken är</guilabel
|
||
|
>, också under fliken <guilabel
|
||
|
>Egenskaper</guilabel
|
||
|
></term>
|
||
|
<listitem
|
||
|
><para
|
||
|
>Om du känner till filstorleken, kan du begränsa sökningen i det här avseendet också. </para
|
||
|
></listitem>
|
||
|
</varlistentry>
|
||
|
</variablelist>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>&kfind; har många fler alternativ för att förfina sökningar, utforska allihop!</para>
|
||
|
|
||
|
</sect2>
|
||
|
</sect1>
|
||
|
|
||
|
<sect1 id="using-multiple-desktops">
|
||
|
<title
|
||
|
>Använda flera skrivbord </title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Användning av flera skrivbord hjälper dig att organisera ditt arbete. Du kan lägga dina program på olika skrivbord, och namnge skrivborden så att du vet vad du gör där. Detta ökar och optimerar ditt arbetsutrymme. Det hjälper också när du utforskar nätet istället för att arbeta och din chef kommer in. Men det är förstås sällsynt, åtminstone på kontoret där jag arbetar. </para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Du kan byta mellan skrivbord genom att klicka på skrivbordsknapparna i &kde;:s panel. Om du vill döpa om dem, kan du göra det genom att dubbelklicka på dem. </para>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Du kan använda fönster på flera skrivbord. Om du vill att ett fönster ska synas överallt, klicka bara på den klistriga knappen överst till vänster i fönstret. För att skicka ett fönster till ett annat skrivbord, klicka på namnlisten med <mousebutton
|
||
|
>höger</mousebutton
|
||
|
> musknapp, välj <guimenuitem
|
||
|
>Till skrivbord</guimenuitem
|
||
|
> och ange skrivbordet dit du vill flytta fönstret. </para>
|
||
|
|
||
|
</sect1>
|
||
|
|
||
|
<sect1 id="quitting-kde">
|
||
|
<title
|
||
|
>Avsluta &kde;</title>
|
||
|
|
||
|
<para
|
||
|
>Du kan använda <guimenuitem
|
||
|
>Logga ut</guimenuitem
|
||
|
> i <guimenu
|
||
|
>Starta program</guimenu
|
||
|
> för att sluta arbeta med &kde;. Du blir tillfrågad om du verkligen vill avsluta &kde;. Alla fönster stängs och du kommer tillbaka till din konsol eller inloggningshanterare när du avslutar. Läs <link linkend="kde-logout"
|
||
|
>noter om hur man loggar ut</link
|
||
|
> för information om hur program kan spara ditt arbete vid utloggning. </para>
|
||
|
|
||
|
</sect1>
|
||
|
</chapter>
|
||
|
<!--
|
||
|
Local Variables:
|
||
|
mode: sgml
|
||
|
sgml-omittag:nil
|
||
|
sgml-shorttag:t
|
||
|
sgml-namecase-general:t
|
||
|
sgml-general-insert-case:lower
|
||
|
sgml-minimize-attributes:nil
|
||
|
sgml-always-quote-attributes:t
|
||
|
sgml-indent-step:0
|
||
|
sgml-indent-data:nil
|
||
|
sgml-parent-document:("index.docbook" "book" "chapter")
|
||
|
End:
|
||
|
-->
|